måndag 27 september 2010

Kom ihåg 1400-talet

Med tanken mer 1400-tal åt folket så tänkte jag tipsa om att det snar är dags för årsdagen av slaget vid Brunkeberg. Det utspelade sig den 10 oktober 1471. I år är den 10 oktober en söndag, så varför inte passa på att duka upp med ett fikabord för att fira det.

Tips på 1400-talskakor är kringlor och pepparkakor. Sen kanske några danska wienerbröd kan passa till också, oavsett om man föredrar Kristian I eller Sten Sture dä.

lördag 25 september 2010

The King's Speech

Det här verkar vara en imponerande film, den handlar om engelske kung Georg VI kamp med att lära sig prata offentligt. Bara rollistan är en fröjd för ögat eller vad sägs om bland annat Colin Firth, Helena Bonham-Carter, Geoffrey Rush, Derek Jacobi, Jennifer Ehle och Anthony Andrews. Filmen hade premiär på Torontos filmfestival och ska distribueras i Sverige av The Weinstein Company. Jag hoppas verkligen att den kommer att distribueras över hela landet, annars får jag väl vänta och hoppas att Bio Smultronstället tar upp den om ett antal månader.

Trailern finns på youtube

onsdag 22 september 2010

Väldigt roligt, och bra

Hittade filmen "A complete history of the Soviet Union as told by the humble worker arranged to the melody of Tetris". Den skildrar verkligen historien på ett klockrent och bra sätt.

En varning! Melodin sätter sig fullständigt fast.

söndag 19 september 2010

mer 1400-tal åt folket

Var och lyssnade på ett föredrag av Dick Harrison idag. Han är en otroligt bra berättare, kan konsten att hoppa mellan generella och specifika skeenden, och än viktigare krydda med nog detaljer för att få publiken att lyssna. Eftersom han var inbjuden av Stora Kopparbergs församling, och föredraget var i Stora Kopparbergs kyrka, så var det naturligtvis det som var temat för det hela.

Det jag tyckte var skrämmande var dock när han berättade att TV4 ville hoppa över hela 1400-talet, för det är väl inte intressant? Tack och lov att Harrison fick dem att ändra sig. Här är vad jag skrev ner efter att ha sett just det avsnittet. Jag gör i alla fall mitt bästa för att sprida 1400-talskunskap omkring mig.

lördag 18 september 2010

kändis då, nu, alltid

Jag gillar opera, och en av mina favoritoperor är Valkyrian. Nu är det snart dags för en ny uppsättning på Metropolitan i New York, och det fick mig att tänka. Jag tror att en del av min fascination för huvudrollen Brünnhilde är nog ändå att hon går att härleda till en verklig person, den visigotiska prinsessan Brunnhilda, som gifte sig med merovingerkungen Sigibert och sedan var delaktig i det mesta som rörde Frankerriket. Gärna i konflikt med sin svägerska Fridegund, som i och för sig hade blivit Brunhildas svägerska genom att förskjuta Brunhildas syster från hovet. Släktfejder var den förhärskande familjehobbyn hos merovingerna.

Det är egentligen häftigt tycker jag att veta att än idag känner människor till Brünnhilde, och på något sätt är det som att känna en samhörighet över tiderna när man tänker på alla som på något sätt har hört talas om Brünnhilde (operan och Nibelungelied), Brynhildr (Eddan), Brunnhilda (den verkliga personen). Och även om det inte finns några större likheter med den sjungande valkyrian och drottning Brunnhilda, är det mäktigt att tänka på vilket avtryck hon måste ha gjort på människorna i sin samtid för att bli invävd i den germanska sagotraditionen.

Tänk på det nästa gång du ser Apocalypse Now och hör Valkyrieritten spelas.

söndag 12 september 2010

Industrierna som försvann

Läser Mustafa Cans artikel om tre bruksorter i Bergslagen. (ok, en är i Hälsingland, verkligen utkanten av vad jag skulle kalla Bergslagen). Det är en otroligt intressant artikel, som ändå andas ett väldigt vemod. Vad finns det egentligen för framtid, när så mycket är knutet till en identitet som inte längre är värd någonting? Åker man runt i Bergslagen så står de där lite överallt, vackra betonglavar och masugnar i tegel. Nu finns det ändå tycker jag en viss anledning till optimism, visst storindustrier blir det nog inte mer, men det finns en fascination kring industriruinerna, att locka människor till det som faktiskt var grundvalen för dagens välfärdssamhälle.

Bland det vackraste monument vi har över 1900-talet är ändå dessa lavar inne i de mörka skogarna. Försök att passa på och besök dem, betong är inte ett beständigt material och gruvlavar är gjorda för att bytas ut. Vem vet hur länge de finns kvar.

fredag 10 september 2010

If you like pain try wearing a corset

Sitter och tittar på Pirates of the Caribbean, och även om jag älskar filmen så är jag inte särskilt förtjust i den här repliken, även om Keira Knightley får till den bra. Det finns gott om myter och liknande om korsetter, så här kommer en liten genomgång.

Livstycken stadgade med valben dyker upp i slutet av medeltiden. Under 1500-talet blir de vanligare, och dessutom lägger man till underkjolar med valben, så kallade farthingale eller vertugadin. Målet med livstycken var att ge illusionen av en konformad överkropp. Livstycket slutade ofta i höjd med midjan.

På 1600-talet går faktiskt de stadgade livstyckena helt ur modet ett tag, men de återkommer på 1700-talet. Nu talar vi dock om en period med ganska obekväma livstycken. Målet var att få en överkropp som en kon, samt att trycka upp bysten rejält. Få människor har dock en naturlig konform, och det är nu det börjar spridas diverse myter om kvinnor som opererar bort revben och liknande.

När modet förändras i och med franska revolutionen ändras naturligtvis också underkläderna. Empireklänningarna krävde inte smala midjor, men däremot fick korsetterna hjälpa till att trycka upp och forma bysten. Under 1800-talet går utvecklingen mot ett ideal med getingmidja. Detta uppnås med korsetter och krinoliner. En viktig del i utvecklingen är tillgången på bra och böjligt stål, de tidigare livstyckena var främst stadgade med valben, med stål blir korsetterna och krinolinerna mer uppnåeliga även för kvinnor som inte tillhör överklassen. Det är korsetterna under andra halvan av 1800-talet som är det som de flesta tänker på när de hör "korsett".

Utvecklingen går vidare, under början av 1900-talet  vill man ha en korsett formad som ett S, med framskjuten byst och bakskjuten rumpa, inte alls bra för ryggen. Det modet blev dock kortvarigt eftersom första världskriget ledde till helt andra inriktningar på modet, samt att man övergick till resår och andra elastiska material istället för stål.

Några saker om korsetter:

1. Man opererade inte bort revbenen - innan bedövning och antiseptik var en operation lika med fara för livet, att tro att kvinnor frivilligt skulle operera sig är fel. Däremot så har kvinnor revben som inte helt sitter fast med de övriga, om man börjar bära korsett vid tidig ålder så kan man styra var dessa revben ska "lägga sig".

2. Det gick varken att andas eller röra sig - korsetter användes även av pigor och andra kvinnor som arbetade. Naturligtvis fanns det kvinnor i överklassen som snörde sig så att de svimmade, men för de flesta gick det utmärkt att röra sig i korsett. Det är också viktigt att komma ihåg att en kjol med krinolin och flera underkjolar väger en hel del, och det är korsetten som bär upp tyngden. Utan korsett skulle det varit ännu jobbigare att röra sig för många kvinnor.

Sådär, lite om kläder och underkläder.

tisdag 7 september 2010

Parisare och lite gott skratt

Paris tunnelbana är som en historiebok, jag undrar om det finns någon annan huvudstad som frossar så mycket i att ge namn efter diverse slag, krigsherrar och politiker, oavsett om det är deras egna eller bara deras allierade. Personligen tycker jag att stationen Stalingrad dock känns en aning kall och dyster.

Sen om man vill ha ett skratt då och då rekommenderar jag Historic LOLs där de tar gamla fotografier och tavlor, men lägger till textbubblor. som den här:


see more Historic LOL