tisdag 21 december 2010

Stilla Natt

Världens mest kända julsång, och nog är historien om den intressant, även om man nog ska vara lite källkritisk mot vissa moment. Svenska wiki ska man i alla fall inte lite på om man slår upp den där.

Klart är i alla fall att 1818 så var orgeln i byn Oberndorf trasig. Joseph Moor, som tjänstgjorde i kyrkan, hade några år tidigare skrivit en text med jultema. Kantorn och musikläraren i byn, Franz Gruber, tonsatte texten och de framförde den till gitarrackompanjemang vid julmässan. Närvarande vid mässan var även den man som höll på att reparera orgeln, och han tog med sig sången hem och förde den vidare. Första gången sången återfinns i tryck är 1833, och sen dess har den bara spritt sig mer och mer. Den räknas idag som världens mest kända julsång.

Den tyska originaltexten skiljer sig en hel del från den översättning vi vanligtvis sjunger i Sverige.

Stille Nacht! Heilige Nacht!
Alles schläft. Eynsam wacht
Nur das traute heilige Paar.
Holder Knab’ im lockigten Haar,
Schlafe in himmlischer Ruh!
Schlafe in himmlischer Ruh!


Stille Nacht! Heilige Nacht!
Gottes Sohn! O! wie lacht
Lieb’ aus deinem göttlichen Mund,
Da uns schlägt die rettende Stund’.
Jesus! in deiner Geburt!
Jesus! in deiner Geburt!


Stille Nacht! Heilige Nacht!
Die der Welt Heil gebracht,
Aus des Himmels goldenen Höh’n
Uns der Gnade Fülle läßt seh’n
Jesum in Menschengestalt!
Jesum in Menschengestalt!
 

Stille Nacht! Heilige Nacht!
Wo sich heut alle Macht
Väterlicher Liebe ergoß
Und als Bruder huldvoll umschloß
Jesus die Völker der Welt!
Jesus die Völker der Welt!
 

Stille Nacht! Heilige Nacht!
Lange schon uns bedacht,
Als der Herr vom Grimme befreyt,
In der Väter urgrauer Zeit
Aller Welt Schonung verhieß!
Aller Welt Schonung verhieß!
 

Stille Nacht! Heilige Nacht!
Hirten erst kundgemacht
Durch der Engel „Halleluja!“
Tönt es laut bey Ferne und Nah:
„Jesus der Retter ist da!“
„Jesus der Retter ist da!“

Vi sjunger snarare vers 1, 6 och en helt egen variant som snarare är en blandning av vers 3 och 4. För den språkhistoriskt intresserade kan det ju också vara intressant att notera ackusativformen av Jesus i tredje versen.

Historiekullan kommer nog att ta jullov för ett tag nu, vet inte riktigt när nästa post blir, och jag kommer nog att sjunga Stilla Natt några gånger innan helgen är över.

God Jul på er allihopa!

torsdag 16 december 2010

Hemming Gadh

Eftersom jag var slarvig och glömde bort doktorns roll i händelserna kring Sten Sture dä:s död, så gör jag nu en hel post om honom, det är faktiskt årsdagen av hans dödsdag idag.

Hemming Gadh är en av de mer fascinerande karaktärerna, även om han har svår konkurrens där i medeltidens slutskede. I närmare 20 år var han Sten Sture dä:s sändebud i Rom, och lyckades ta sig fram riktigt bra bland intrigerna kring påven. Det är ju inte direkt en period som är känd för de mest religiösa påvarna, om man säger så, och Gadh verkar ha passat bra in i miljön. Överlag verkar han inte ha trivts så bra som kyrkoman, utan föredrog att syssla med annat. Hemming Gadh gjorde ett bra jobb måste sägas, under den långvariga striden om drottning Doroteas morgongåva så lyckades han med att hålla bannbullorna borta från främst Sten Sture. Dorotea hade varit gift med först Kristoffer av Bayern, och då fått bland annat Närke som morgongåva. Sedan gifte hon om sig med Kristian I, och när han blev utslängd ur Sverige så fortsatte Dorotea att strida för rättigheterna till de förläningar hon fått i sitt första gifte.

Hemming Gadh verkar ha främst varit en stor intrigör, och en äkta svensk grå eminens. När han återvände till Sverige så lyckas han nå en förlikning mellan Svante Nilsson och Sten Sture dä, och när Svante Nilsson sedan blir riksföreståndare är det svårt att se att han skulle ha klarat sig utan stödet från Hemming Gadh, både som fältherre och rådgivare. En besvikelse för Hemming Gadh var dock att han aldrig blev "riktig" biskop i Linköping. Han kommer inte längre till än att han blir vald, och kanske är det där man ska se upprinnelsen till hans sidbyte 1520. Hemming Gadh hade varit del av den gisslan som togs till Danmark 1518, tillsammans med exempelvis en viss Gustav Eriksson Vasa, väl i Danmark så byter danskhataren Hemming sida och när Kristian II anfaller 1520 är Hemming Gadh en av dem som finns med och övertalar de svenska rådsherrarna att hylla Kristian. Hemming Gadh skickas sedan till Finland för att säkerställa Kristians styre där, men väl där så avrättas han på Kristians order den 16 december i Raseborg. Man kan säga att Hemming Gadh var ett av de sista offren för Stockholms blodbad.

Hemming Gadh är intressant, inte minst om man läser skönlitteratur som utspelar sig under perioden. Ganska ofta verkar man bara ha tagit fasta på hans sidbyte 1520, och därför får han ofta vara skurk redan från början. Folk påpekar gärna hur falsk, listig och farlig han är. Gärna får han vara i duo med Mette Ivarsdotter Dyre, Svante Nilssons hustru, och tillsammans är de riktigt hemska. Nåja, någon from kyrkans man var han definitivt inte, han var lite väl förtjust i krig, svordomar och kvinnor för det, men fullt så svart som sentida författare vill ha honom var han nog inte heller.

En annan som avrättades tillsammans med Hemming Gadh var Nils Eskilsson Banér, morbror till Kristina Gyllenstierna.

tisdag 14 december 2010

Sten Sture dä

Idag är det den 14 december och Sten har namnsdag. Ett av få spår som Sturarna har satt i vår almanacka. Det är nämligen årsdagen av Sten Sture dä:s död idag. Sten Sture dä är nog en av de mer fascinerande personerna i vår historia, och till och med hans död präglades av diverse konspirationer. Året var 1503, kung Hans hade efter en kort sejour som svensk kung blivit utkastad. Det betydde dock inte att det svenska riksrådet var eniga på något sätt, när den gemensamma fienden är borta är det ju lättare att bråkas sinsemellan. Nya allianser hade också skapats i och med att Sten Sture dä och Svante Nilsson (Natt och Dag) nyligen hade slutit fred mellan varandra.

I december var Sten Sture dä på väg mot Halland för att överlämna Hans drottning Kristina, som hade hållit stånd på Stockholms slott betydligt längre än resten av hennes anhängare. På vägen tillbaka avlider Sten Sture dä. Svante Nilsson inser att för att kunna ta över makten så gäller det att först ta kontroll över rikets slott. Så för att hemlighålla dödsfallet så läggs kroppen bak på en släde, Sten Stures dräng får klä på sig hans kläder, man sätter också en bindel för ögonen och säger att han lider av en ögonsjukdom. Man tar sig till Stockholm, Svante Nilsson tar över de viktigaste slotten, så när riksrådet träffas för att välja ny riksföreståndare så sitter Svante Nilsson med trumf på hand och kan bli vald.

För den som vill läsa om Sten Sture dä så är fortfarande S.U Palmes biografi från 1968 den mest uttömmande källan. Dessutom härligt fri från nationalistisk hjältedyrkan.

Dessutom är det Anna Stensdotter Stures födelsedag idag, men hon var dotter till Sten Sture dy och föddes först 1518.

onsdag 8 december 2010

Vädersolar

Läser i nättidningarna att det har synts halos i Stockholm, och naturligtvis tänker jag direkt på vädersolar. Så se upp för krutkonspirationer, men vi får väl se om vi får några fina konstverk.

Halo anno 2010

 Vädersolar anno 1535

torsdag 2 december 2010

Tänkvärt om industriarv

I förra veckan var jag och lyssnade till en resebetraktelse över industriarvet i Ruhr-området. Där har man verkligen satsat hårt för att bevara och visa upp sitt industriarv, på alla möjliga vis. Det finns gott om rutter att välja på, och gott om olika inriktningar på hur arvet har bevarats. Jag gillar också att den huvudsakliga temat för turism i området är "Kohl, Stahl und Bier" (kol, stål och öl). Samtidigt blir man ju lite ledsen när man ser bilderna från Zollverein, och jämför med bilderna från när Grängesbergsgruvan lades ner. Den ena blev världsarv, det andra komplexet revs till stora delar, trots att det gott och väl hade kunnat bevarats som ett exempel på höjdpunkten i Bergslagens industrihistoria.

Sen kommer man ju inte ifrån att Ruhr-området har en helt annan tillgång till resurser, både i form av stöd från offentligt håll, och i form av gott om möjligt besökare. Där ligger Bergslagen lite i lä faktiskt.