fredag 7 januari 2011

Svärdet och Spiran

De två senaste kvällarna har jag följt miniserien Svärdet och Spiran, som bygger på Ken Follets bok med samma namn. Jag gillar verkligen boken, och då är det ju alltid jobbigt att se en filmatisering. Naturligtvis är det en hel del ändringar, framförallt så verkar tidsramarna ha krympts rejält, vilket kanske är nödvändigt också om allt ska få plats i fyra avsnitt. En hel del ändringar är det också jämfört med handlingen i boken. Kung Stefan (Stephen of Blois) och hans rival om makten Maud (Matilda) får större utrymme. Det jag gillar med boken är just att maktspelet sker i bakgrunden, men alla aktörer är ändå starkt påverkade av det. De skurkaktiga karaktärerna är också ännu mer skurkaktiga, kanske är det så att de tycker att det inte finns tid att utveckla deras ondska så man ser till att de gör ännu värre saker än vad de gör i boken, eller byter ut brotten i boken mot andra mer tv-mässiga brott.

Överlag tycker jag ändå det är en bra serie, hittills i alla fall. Jag är imponerad över att de har hittat en skådespelare som verkligen liknar Jack, som han beskrivs i boken. Den karaktär som är mest lik den litterära är Richard, och han är verkligen bra. Dessvärre är det en annan av de mindre karaktärerna som har fallit undan och det är Martha. I boken är hon en skicklig glaskonstnär som driver sin brors hushåll, på tv så går hon mest och trånar efter Jack. Jack och Alienas förhållande har inte heller kommit fram, men det kanske blir mer fokus i de två avslutande avsnitten.

Det är roligt att se att skildringarna av medeltiden har gått framåt, det är betydligt mer realistiskt än det var för säg tio, tjugo år sen. Än så länge har jag till exempel inte sett folk stå bredvid varandra och skjuta med både armborst och långbåge, något som brukar reta mig rejält.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar