tisdag 31 maj 2011

Jämnställdhet på museer

Historiska museet har hela dagen idag en hearing om Jämnställdhet på museer, den går att följa live, och för dem som mig inte har möjlighet kan se det hela i efterhand på http://bambuser.com/channel/HistoriskaMuseet/broadcast/1703122.

måndag 30 maj 2011

Resa genom Bergslagen

I helgen åkte jag buss genom Bergslagen, ett tag hade jag tänkt att fördriva tiden med att räkna gruvlavar, men fast man passerar gruvort efter gruvort är de i stort sett osynliga. Skogen har tagit över. Inte ens i Grängesberg eller Kopparberg går det att få syn på en endaste lilla lave från genomfartsvägen.

Just passagen genom Grängesberg var intressant. I trakterna kring Grängesberg har det alltid funnits järn, men huvudmalmen satt fast i väldigt mycket apatit. Apatit innehåller fosfor som gör järnet sprött, det var först med Thomasprocessen det plötsligt gick att få bort fosforet. Grängesberg växte snabbt fram till en av de viktigaste gruvorterna, där hela samhället byggdes upp kring gruvbolaget. När gruvan utvidgades blev det till slut även nödvändigt att flytta hela orten, innan den ramlade ner i dagbrottet. Huvudgatan som en gång i tiden var en av Dalarnas mest trafikerade ser idag ut som en skogsstig. För den som är intresserad av övergivna platser så är Grängesberg en fascinerande plats idag, ladda gärna upp med gamla bilder, går att googla fram, och sen är det bara att går runt och se vad som går att känna igen.

För den som är intresserad av hur Grängesberg såg ut när det var full fart kan också titta på den här filmen från 1908.



torsdag 26 maj 2011

kläder

Zappade förbi och hamnade på ett program som på något sätt handlade om Rosita Lindgren som pratade design. Det som är speciellt med henne är att hon är finsk rom, och det hon designar är den traditionella kvinnodräkten med ett överflöd av spets och paljetter på överkroppen, och sedan en tung, svart kjol av sisådär 10 meter sammet på underkroppen.

Bakgrunden till den här klädedräkten är egentligen ganska logisk, efter vad jag förstår. När romerna kom till Finland insåg de att det var väldigt kallt uppe i norr och därför blev det naturligt att använda sig av enorma mängder tyg för att värma sig när de tvingades resa runt under vintern.

fredag 20 maj 2011

Lite nutid

Ok, jag brukar inte kommentera aktuella händelser, men här kände jag att jag behövde säga några ord. Det gäller drottning Elizabeths besök på Irland. Det är första kungliga besöket sen Irland bröt sig loss, och det finns fortfarande en del som är upprörda. Jag en av artiklarna jag läste på BBC om besöket är ändå väldigt talande, samtidigt som ca 50 protesterade mot drottningen var det ungefär 250 som trängdes för att se popduon Jedward. Ändå är det demonstranterna som får uppmärksamhet. Drottningen gjorde nu en hel del försonande stopp på resan, bland annat vid den idrottsanläggning där civila sköts av britterna, men hon lyfte också fram att det var tusentals irländare som kämpade och dog i första världskriget, något som lätt glöms bort när bara rebellerna från påskupproret lyfts fram.

Historien är inte alltid så levande som man tro, och jag slipper gärna se fler uppblåsta diskussioner i ämnet.

onsdag 18 maj 2011

Helgonkungar

Idag den 18 maj är det Erik den heliges dag. Enligt legenden ska han ha blivit halshuggen efter en mässa i Uppsala, och där hans huvud föll porlade en källa upp. Ganska klart är väl att det verkligen har funnit en Erik Jedvardsson som var kung i Sverige, och att det skelett som förvaras i Uppsala domkyrka har spår efter en våldsam död. Sen är själva helgonlegenden rejält utbroderad. Intressant är också att St. Erik aldrig har blivit erkänd som ett helgon av den katolska kyrkan.

Och här skiljer sig Erik från Skandinaviens två övriga helgonkungar Knut och Olof. Det man kan undra är om Olof och Knut egentligen var så helgonlika de heller, fast Knut dog ju i alla fall inne i en kyrka. Snarare är det kanske så att de hade fördelen att leva lite drygt ett århundrade tidigare, när kyrkan fortfarande behövde befästa sin position i Skandinavien, och att liera sig med kungamakten genom att utnämna två tidigare kungar kan ju ses som ett bra drag. Erik däremot verkade i en tid då kyrkan redan var så väletablerad att inga fler sådana allianser var nödvändiga. Därför har Norge och Danmark en officiell helgonkung, medan i Sverige har vi Erik.

lördag 14 maj 2011

hurra för Anders Lundström

I torsdags var det 300 år sen Anders Lundström föddes, och imorgon kommer det att firas vid Hosjö kyrka. Vad är det då som är så speciellt med honom?

Anders Lundström föddes i en bergsmanssläkt i Hosjö, utanför Falun. Han läste vid Uppsala Universitet, och intresserade sig särskilt för kartritning och matematik. När han sedan kom tillbaka till Falun jobbade han främst med sådana frågor vid Falu Gruva, alltmedan han klättrade  på karriärstegen. Det var dock i hembygden Hosjö han kom att sätta stora spår.

Lundström var en av dessa 1700-talsmänniskor som var färgade av både en stark religiositet och upplysningsideal. På hans initiativ startades, efter mångåriga strider, Hosjö allmänna fattigskola, den tredje allmänna skolan i Sverige. Det unika var inte bara att alla barn i Hosjö, såväl pojkar som flickor, var välkomna i skolan, utan det var den gedigna kunskapsplanen. Efter att ha läst den skulle jag inte haft något emot att gå i skolan i Hosjö på 1700-talet. I första hand var det naturligtvis kristendom och läsning som var de viktigaste ämnena, men sen tillkom tyska, latin och geografi. Lundström betonade också att det var viktigt att undervisningen i matematik gjordes lustfylld och lättsam för att inte skrämma barnen för ämnet. Raster var viktiga, och vid bra väder var det lämpligt att läraren, istället för att sitta i klassrummet, tog med barnen på lärorika promenader i omgivningarna.

Skolan i Hosjö fanns kvar fram till folkskolan infördes, och det är faktiskt roligt att läsa uppteckningarna, och något som slår en är att när både modern och fadern gått i skolan, ja då gick det ofta bra för barnen i skolan också. Skolan i Hosjö var nog också ganska ovanlig i att här hittar du både pojkar och flickor, och barnen kommer från alla samhällsklasser från bergsmän till hyttarbetare.

Sen var det också under Anders Lundströms tid som rödfärgstillverkningen vid Falu Gruva sattes igång i stor skala. Falu Rödfärg är en oavbruten industriverksamhet sen 1764.

torsdag 12 maj 2011

Arg!

På Hälsingtorget i Falun har det stått en telefonkiosk anno 1901. Den har haft fungerande telefon, men förra året beslutade Telia att den användes för lite. Falu kommun var villiga att köpa telefonkiosken, eftersom den är nästan unik, dessutom en invand del av stadsbilden. Telia krävde en hyra på 800kr/månaden. Sen hände inte så mycket, förrän plötsligt telefonkiosken är borta, när kommunantikvarien hör sig för får han veta att kiosken är bortfraktad och förstörd.

Tala om att förstöra ett kulturminne.

Här är vad Dala-Demokraten skriver om saken.

tisdag 10 maj 2011

Livrustkammaren och museet Tre Kronor

Hade en eftermiddag i Stockholm i söndags och passade på att besöka ett av mina absoluta favoritmuseum. Livrustkammaren och Medeltidsmuseet är de två museer jag alltid rekommenderar när någon frågar efter ett bra museum i Stockholm. Livrustkammaren är lagom stort, man hinner inte tröttna på att titta på utställningarna. Den har också något för alla, rustningar, vackra klänningar, vapen, lekrum. Det enda negativa i deras grundutställning är att jag tycker det är lite svårt att se vad de olika sakerna är, allting är numrerat och det finns en skylt vad de olika numren föreställer, men dessvärre är det svårt att se numren. Ofta går det att lista ut, men det är ändå lite tråkigt.

Dragplåstret till varför jag gick var utställningen Kungligt Vintage. En samling klänningar ur de kungliga garderoberna från 1900-talets början och fram till ca 1970. Mest var det klänningar från prinsessan Margareta, en av kungens systrar, och prinsessan Sibylla. Jag tyckte faktiskt att det var intressant att se att Sibylla måste ha varierat en del i vikt, klänningarna var i klart olika storlekar. Det var härligt att se, och jag köpte faktiskt boken om utställningen, så att jag kan titta än mer på klänningarna i detalj. Rekommenderas starkt. Utställningen var uppdelad efter färg, och det var nog det svarta rummet som var det bästa. Vilka klänningar!

Sedan hade jag lite tid över och gick in på museet Tre Kronor. Det är ett betydligt mindre museum, som främst visar modeller av det gamla slottet Tre Kronor, samt föremål som har grävts upp i samband med arkeologiska undersökningar. Lite kändes det som om det inte hade riktigt bestämt sig vad det ville vara för slags museum. Många av fynden är ju medeltida, men då stod det att för mer information om de medeltida händelserna kring slottet hänvisas till Medeltidsmuseet. Det gjorde att museet blev mycket gå omkring, men utan riktigt sammanhang för vad som visades upp. Det var också svårt att läsa en del av skyltarna, eftersom hela museet var väldigt mörkt. Än mer märkligt var att det vid modellerna inte var särskilt tydligt vilket århundrade som modellen skulle visa. Museet var ett stort nja, inget jag kan rekommendera, men inte något helt bortkastat heller.

tisdag 3 maj 2011

filmen Thor och lite ornamentik

Jag var och såg filmen Thor häromdagen, den där asaguden Tor dimper ner på jorden som en superhjälte. De bästa delarna var ända de som utspelade sig i Asgård, det var häftigt att se Bifrost som en otrolig, skimrande bro. Jag gillade den, och det är ju framförallt en film som riktar sig mot serieläsarna, men ändå det fanns en sak som gjorde mig irriterad. När man anstränger sig för att få så mycket detaljer rätt, varför använder man sig då konsekvent av keltisk knutornamentik och inte nordisk djurornamentik? Jag hamnade i en liten diskussion om det här så för att förtydliga låt oss gå igenom lite olika former av ornamentik.



Keltisk knutornamentik

Mest känd från användning i kristna sammanhang, exempelvis keltiska kors och handskrifter från irländska kloster

Består av band som flätas ihop i intrikata mönster.







Nordisk djurornamentik

Djurornamentik är inte en sammanhållen stil, utan den utvecklades under ca 500 år, och skiljer sig därför åt ganska rejält. Gemensamma drag är ändå att det går att urskilja djur och kroppsdelar i ornamentiken, även om de ibland är rejält ihoptvinnade. Den utvecklades ur en gemensam germansk djurornamentik under folkvandringstiden, men kom att att användas och utvecklas framförallt i Norden under vikingatiden. Bilden här ovan visar min favoritstil inom djurornmanetiken, nämligen Borrestil. Den känns igen på de trekantiga "katthuvudena" och gripdjuren, alltså djur som krampaktigt håller tag i delar av ornamentet. Roligaste namnet på stil har ändå slakthusstilen, som var en tidig form och som heter så eftersom det helt enkelt förekommer en hel del lösa ben och armar om vartannat. Finns det en tom yta - sätt dit en kroppsdel. För en genomgång av vikingatida ornamentik rekommenderar jag Archaeology in Europes genomgång.

Jag tycker i alla fall att det borde vara tydligt att det är fel att använda sig av keltiska knutar, med en hel del kristet bagage, när man försöker framställa en gud ur den nordiska mytologin.