söndag 12 juni 2011

Tekniska Museet

I helgen var jag i Stockholm och på söndagen passade jag på att åka ut till Museiparken innan jag skulle med tåget. Det är ju lätt att tillbringa en hel dag där, men jag fick nöja mig med två av museerna; Tekniska Museet och Etnografiska Museet.

Tekniska Museet kan delas in i tre delar, Cino4, NASA-utställningen och övriga utställningar. NASA-utställningen och övriga utställningar kan man gå för på samma pris, dock gäller inga rabattkort eller liknande om man vill gå in på NASA-utställningen. Cino4 får man köpa extra biljett till.

Jag började med Cino4, eftersom deras film Rymdresan skulle börja strax efter att jag kom.Cino4 innebär att förutom att filmen är i 3D så är det en hel del andra effekter som stimulerar alla sinnen, det är vindar som blåser, stolarna rör sig och liknande. Dock blev jag ändå ganska besviken. Jag trodde att Rymdresan skulle hamna om en rymdresa, men det var istället en variant som berättade om universums historia och förklarade solsystemet. Jag tyckte att filmen var lite väl barnslig, för en ensam vuxen var den inte värd pengarna. Barnen i salongen verkade dock tycka att den var rolig.

NASA-utställningen är ju det stora dragplåstret just nu, och den är häftig. Jag hyrde ingen audioguide, och det var nog ett misstag. Jag tyckte att det var lite svårt att få något sammanhang över vad utställningen ville ha som röd tråd, men det är möjligt att man får ut mer med audioguiden. Min favoritdel var de fullskaliga modellerna av Mercury- och Geminikapslarna, samt cockpiten på rymdfärjan Atlantis. De visar att ibland är faktiskt modeller häftigare än "äkta vara", i alla fall om de äkta föremålen mest är fragment av raketdelar. För mig, återigen utan audioguide, var utställningen mest en samling av föremål som placerats ut på ett område, jag hade tyckt det varit mycket roligare om det någonstans hade funnits en förklaring och tidslinje till de olika projekten.

Sen kunde jag inte låta bli att undra hur mycket den här utställningen kostar, och vi talar då inte bara om själva inhyrningen av föremålen och att bygga upp utställningen. I varje rum var det hela tiden minst två personal, som såg till att ingen rörde på föremålen. Eftersom det inte fanns så mycket att göra annat än att titta och läsa kändes också utställningen som en monterutställning, det var bara det att montrarna var osynliga. Slutsatsen för NASA-utställningen är ändå att den är snygg, men jag antar att den är mycket bättre med audiouguide.

De övriga utställningarna jag hann gå igenom var den om kvinnliga uppfinnare, Christopher Polhems mekaniska alfabet, älskade telefon och kom.nu.då. Polhelms mekaniska alfabet tyckte jag var väldigt kul, för även om alfabetet stod i montrar och var orörligt så var det väldigt tydligt förklarat vilka principer och tekniker de illustrerade. Kom.nu.då handlar om kommunikation, från tryckpressen till idag. Det här var nog faktiskt min favoritdel av Tekniska Museet, det var jätteroligt att se hur kommunikationen förändrats, och se klipp som förklarar både optiska telegrafer och faxmaskiner. Älskade telefon var en sån där rolig utställning där man går och tittar nostalgiskt på gamla föremål och kommer ihåg när man själv har använt liknande saker. Jättekul.

Min slutsats av Tekniska Museet är det är värt pengarna för NASA-utställningen och de fasta utställningarna, men skippa bion om du inte barn med dig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar