onsdag 31 augusti 2011

Cartago deleta

Förra veckan besökte jag Karthago, Roms gamla ärkefiende, numera beläget i Tunisien. Enligt legenden grundades Karthago av drottning Dido Elissa, hon bad om en bit land så stor som en oxhud att bosätta sig och sitt folk på. Naturligtvis skar hon sedan oxhuden i så tunna strimlor att den täckte in hela den del som sedan skulle bli den centrala delen av Karthago. Karthago var en punisk, det vill säga från början fenicisk koloni, men växte fram och blev en stormakt kring Medelhavet. I sinom tid kom Karthagos inflytelsesfär att krocka med en annan framväxande stad, nämligen Rom. Detta ledde till de tre puniska krigen mellan Rom och Karthago. Det mest kända av de tre krigen är det andra. Det var då den puniske härföraren Hannibal ledde sin armé, inklusive stridselefanter, över alperna, ockuperade Italien och gav Rom ett av sina värsta nederlag i slaget vid Cannae. Rom lyckades dock göra ett motanfall i Nordafrika, vilket tvingade Hannibal tillbaka till Karthago. Rom vann det andra puniska kriget, och det rådde fred för ett tag. I Rom fanns ändå känslan av att Karthago var en rival som bara bidade sin tid. En av dem som verkligen inte nöjde sig med fred var den romerske senatorn Cato dä, han gjorde "Cartago delenda est", Karthago måste förstöras, till sitt personliga motto och ska ha avslutat alla sina tal, oavsett ärende, med att säga "för övrigt anser jag att Karthago bör förstöras". Om det var tack vare Cato eller andra krafter, det blev ett tredje puniskt krig. Rom vann klart och 146 f.Kr. intogs Karthago. Den puniska staden revs helt ner och över den så byggdes en ny romersk stad upp. Karthago fanns kvar Romartiden igenom, och fungerade också som huvudstad i det nordafrikanska Vandalriket, sen förföll dock staden.

Karthago idag är väldigt lätt att besöka, staden ligger på tittavstånd från huvudstaden Tunis, och är omgiven av bebyggelse. Det som syns är de romerska ruinerna på Byrsa, vilket är den gamla huvudkullen, puniska nekropoler, ett romerskt bad samt de puniska hamnarna. Hamnarna var nog de mest imponerande, eftersom de fortfarande är intakta. De övriga ruinerna var ungefär som andra romerska ruiner, som ju finns lite överallt kring medelhavet. Museet i sig var lite montrar med främst keramik, samt en våning med romerska mosaiker. Ganska standard, men det fanns några trevliga modeller av hur staden såg ut. Allt var dock på franska och arabiska. Det sämsta var nog "museibutiken", det var en affär med samma slags souvenirer som säljs överallt i Tunisien, och inte en enda bok eller text om Karthago, på något språk. Det fanns några allmänna turistböcker om Tunisien, det var allt.  Jag hade gärna sett att man lyft fram mer av ett sammanhang, det kliade lite i fingrarna på mig att göra en spännande utställning om platsen.

Det går dock att konstatera "Cartago deleta" (Karthago är förstört)

måndag 29 augusti 2011

Hemma igen

historiekullan har varit på semester. Planen var bara att sola och bada och ta det lugnt, men är man i närheten av en verkligt klassiskt plats, tillika världsarv, så kräver det ju ett besök. Hoppas få upp lite bilder, och vad jag tyckte om platsen ifråga imorgon.

Ledtråd: det var varmt och det var förstört.

söndag 14 augusti 2011

Scandinavia and the World

I veckan fick jag en länk till mig om webbserien Scandinavia and the World, där de olika nordiska länderna är huvudpersoner. Naturligtvis bygger serien på våra fördomar om varandra, och resten av världen, men den är otroligt rolig. Skaparen har också många väldigt bra passningar till nordisk historia.

Här är några av mina favoritstrippar.
Nordic Brothers
Not Norway
Don't mess with Åland

Och med hänvisning till min förra post om den tecknade serien Valhall, här är Nordic Halloween.

tisdag 9 augusti 2011

Samlingsutgåva av serien Valhall

Som liten och vikingaintresserad fick jag några album ur Peter Madsens serie Valhall. Till skillnad från Asterix-albumen har jag dock aldrig skaffat en komplett serie av dem. Därför blir jag nu glad när jag ser att de kommer att ges ut i en inbunden samlarutgåva, med dessutom 50 sidor extramaterial om bakgrundsarbetet med serien.

För den som inte känner till serien så är det en tecknad skildring av den nordiska mytologin, där allvar blandas med en stor dos humor. På det sättet är den övergripande stilen ganska lik Asterix, vilket nog förklarar varför jag gillar dem. Serien avslutades förra året med ett album om Ragnarök, jag själv har dock inte läst mer än några av de inledande albumen.

Jag hittade notisen om nyutgåvan i SvD och information om del ett hittade jag på bokus.

Är mycket sugen att införskaffa del 1 under hösten, del 2 ska också komma ut relativt snart.

fredag 5 augusti 2011

Galler

Har av någon anledning börjat tänka en hel del på galler de senaste dagarna. Med tanke på att jag är ett stort Asterix-fan och samlare, samt att jag under en tid hade en dragning åt det keltiska, så är det ändå märkligt att jag inte vet mer om dem. Därför undrar jag om det finns någon där ute som har bra tips på litteratur om Gallien och gallerna, efter La Téne-perioden, men innan det blev en integrerad romersk provins.

Får kanske titta på filmen Kampen om Gallien igen, även om Asterix - Romarnas skräck nog är mer korrekt än den filmen. Fast bara att koncentrera sig på perukerna, både Christopher Lamberts golvmopp, och de märkliga oranga morotstopparna som de anfallande germanerna har, är ju något som (nästan) gör den värd att titta på. Fast det saknas ett rejält triumftåg i slutet av filmen.

onsdag 3 augusti 2011

Om dödsiffror

Jag som många andra chockades av terrordåden i Norge. Så här när den värsta chocken har lagt sig började jag dock fundera. Som historiker är det lätt att se dödstal som statistik, men när något så här hemskt inträffar slås man av hur många människor av kött blod det är när man talar om ett hundratal döda och skadade. Tänk bara på Stockholms blodbad, även om det inte går att säga exakt hur många som avrättades, så rör det sig om ett liknande antal som offren i Norge. Regalskeppet Vasa tog med sig ca 30-50 man till bottnen. Båda dessa händelser i en befolkning som var betydligt färre än dagens.

Nog är det hemskt att det ska behöva ske så hemska saker som i Norge för att man ska få en insikt i den chock som måste ha drabbat de som berördes av äldre tiders katastrofer.

Glöm sen inte att i Östafrika svälter och dör väldigt många människor om dagen just nu.