måndag 10 oktober 2011

Slaget vid Brunkeberg

Så idag är det årsdagen av slaget vid Brunkeberg, 1471. Det som väl får räknas som kulmen på 1460-talets stora röra i nordisk politik. Visst skulle det bli en del fejder framöver, men Sten Sture dä lyckades hålla sig kvar vid makten i nästan 30 år, och jag tror nog att de flesta svenska innevånare var glada över att de slapp diverse arméer som härjade fram och tillbaka. Där ligger nog också en förklaring till Sturarnas popularitet, för de flesta människor är trots allt fred bättre än alternativet. Sen var Sten Sture dä knappast en nationalist i den bemärkelsen att han gjorde det han gjorde för Sveriges skull. Jag tror det är S.U Palme som sa det bäst när han påpekade att Sten Sture gjorde det mesta för sin egen skull, han hade bara sån tur att för det mesta sammanföll hans intressen med allmogens. Inget exakt citat, men det var kärnan i det hela i alla fall.

Sen ledde ju slaget till ett av de mest praktfulla konstverken i Sverige, jag talar naturligtvis om St. Göran och draken i Storkyrkan i Stockholm. Men även i många andra medeltidskyrkor ploppade det upp en hel del statyer av samma snitt, vilket är ett tydligt tecken på helgonets popularitet under senmedeltiden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar