torsdag 26 juli 2012

Brittisk mat

Nu med OS som invigs imorgon är det nästan omöjligt att inte bli lite anglofil. Imorgon har jag lovat att bjuda på en riktigt brittisk måltid, och mina gäster kommer nog att bli förvånade över att jag ska göra en currygryta.

Brittisk mat är kanske inte känd för att vara en kulinarisk höjdpunkt. Tankarna går mest till en rejäl engelsk frukost, olika former av paj och fish'n'chips. Det man inte tänker på är att det brittiska imperiet satte ett outplånligt intryck även på maten hemma på de brittiska öarna. Främst gällde detta kontakterna med indierna.

Första gången curry nämns i en engelsk kokbok var 1747, och den första restaurangen som serverade curry var, trots namnet, The Hindoostan Coffe House 1810. Vissa skillnader finns ändå i kryddningen om man jämför modern indisk mat, bland annat hade inte chilin fått sitt genomslag än. Den importerades till Indien från Sydamerika under 1600-talet och när de första curryställena i England öppnade var det egentligen bara i södra Indien som maten hade börjat bli riktigt stark. Ett exempel på brittisk-indisk mat är kyckling tikka masala, som faktiskt verkar ha "uppfunnits" i Glasgow, även om några andra engelska städer också hävdar att de är ursprungsorter. Det finns faktiskt en del som arbetar för att chicken tikka masala ska få skyddad ursprungsmärkning av EU, på samma sätt som exempelvis Champagne i Frankrike.

Som jämförelse kan sägas att det första fish'n'chips-ståndet öppnade 1860, alltså 50 år efter första curry-restaurangen.

fredag 13 juli 2012

Silvret i Nasafjäll

Häromdagen hamnade jag i en diskussion med några tyska turister som hade besökt Nasafjäll. Det måste jag säga att jag blev imponerad av, eftersom det än idag inte finns några vägar till den gamla silvergruvan. Närmsta väg är ca en mil bort, och ligger dessutom i Norge. Själva Nasafjället ligger i Arjeplogs kommun, närmsta vattenleder därifrån var Laisälven och Skellefteälven.

Silververket i Nasafjäll var ett försök att starta igång ännu en framgångsrik gruvdrift, precis som i Bergslagen. Silverfyndigheterna upptäcktes i mitten av 1630-talet, och staten såg en chans att fylla skattkistorna som hade börjat bli väldigt tomma av Sveriges inblandning i 30-åriga kriget. Från början rekryterades frivilliga från andra silvergruvor, främst Sala, men sjukdomar och andra umbäranden gjorde att dessa decimerades. Silverbrytningen i Nasafjäll kom att till stora delar hållas igång av tvångsrekryterad arbetskraft, de soldater som skrevs ut i Skellefteå, Luleå och Piteå skickades upp till gruvan istället för ut i krig. De samer som bodde i området tvingades också att stå till tjänst med transporten av silvret.

Överlag var Nasafjäll för otillgängligt för att det skulle gå att få någon riktig lönsamhet i verksamheten. Tvångsrekryteringen har också gjort att minnet av Nasafjälls silververk inte är särskilt positivt. Driften var igång i tre omgångar, och det är främst 1600-talstepoken som finns omnämnd, det gjordes en nystart även på 1700-talet och en i slutet av 1800-talet också. Nasafjäll har ändå en betydelse i att det var det första av bergverket i övre Norrland, och såg till att regleringen av gruvnäringen även hittade upp dit. Totalt bröts knappt ett ton silver vid Nasafjäll, och betydligt mer bly. Detta kan jämföras med Sala silvergruvas ca 400 ton silver. Tekniskt sett var Nasafjäll också intressant eftersom det var en av de första gruvorna i Sverige där krutsprängning användes i stort skala, detta eftersom det helt enkelt inte fanns nog med skog för att kunna arbeta med tillmakning.

För den som vill besöka Nasafjäll så finns det gott om lämningar kvar, och skogen bär än idag tydliga spår av hyttdriften, eller snarare skogen har aldrig riktigt återhämtat sig och istället för tall växer främst fjällbjörk i området.

Under 1980-talet grävdes området ut, och för den som är intresserad rekommenderas Kenneth Awebros "Silvret från Nasafjäll - arkeologi vid Silbojokk.

tisdag 3 juli 2012

Hälsingegårdarna som världsarv

I söndags blev Hälsingegårdarna upptagna på världsarvslistan. Nu är det ju inte alla hälsingegårdar som har tagits upp, utan det är bara sju stycken som blir klassade som världsarv. Som jämförelse kan sägas att hälsingegårdar.se har med 1000 gårdar på sin sida. Frågan är ju då egentligen varför det bara är sju stycken som tas upp som världsarv? Kampanjen för att få upp gårdarna på listan har varit igång länge, och de har blivit nekade vid åtminstone två tillfällen, så jag antar att den ansökan som till slut godkändes var väl genomarbetad för att uppfylla de kriterier som finns.

Det kan förresten sägas att gårdarna tas upp på världsarvslistan enligt det femte kriteriet, vilket är:

to be an outstanding example of a traditional human settlement, land-use, or sea-use which is representative of a culture (or cultures), or human interaction with the environment especially when it has become vulnerable under the impact of irreversible change; 

I och med att Hälsingegårdarna kommer upp på listan så har Sverige nu 15 världsarv, vilket borde se till att Sverige hamnar än mer i topp på listan världsarv per innevånare i landet.

Samtidigt som ett antal nya platser har tagits upp på listan så nås man av nyheten att fundamentalister håller på och förstör Malis kulturarv. Man undrar vad som görs för att stoppa det egentligen?

fredag 8 juni 2012

Helan går som nationalsång

MarieLouise Samuelsson på Expressen fnissar lite åt påståendet att "Helan går" ska ha sjungits som svensk nationalsång i samband med ett hockey-VM, detta på grund av att den som påstod det inte kunde precisera vilket VM samt sa att det var på grund av att det mer eller mindre rådde "nationalsångsförbud" under tiden.

Så här har jag hört historien. Källan är muntlig, men trovärdig, men nej jag har inte nagelfarit historien källkritiskt.

1957 vann Sverige oväntat hockey-VM när det spelades i dåvarande Sovjetunionen. Sovjet hade varit storfavoriter så inför prisutdelningen hade orkestern inte övat in några andra nationalsånger än den sovjetiska. Förläget kom orkesterledaren in till det svenska omklädningsrummet och bad svenskarna att nynna den svenska nationalsången så att de snabbt kunde öva in den. Det var trots allt skickliga musiker det var fråga om. De svenska grabbarna var dock något mindre skickliga musiker och den enda sång de kunde enas om att alla kunde var "Helan går". Detta gjorde att "Helan går" faktiskt har använts som svensk nationalsång.

Detta var ju i en tid innan direktsändningar, och dessutom inifrån Sovjetunionen, så det finns knappast några inspelningar av det hela kvar idag.

torsdag 7 juni 2012

Grevefejden

Blev lite upprörd när jag såg att en av personerna som lägger upp nyheter på texttv inte har koll på Grevefejden. Istället kallas den för "Grevens fejde" i en notis om en myntskatt från perioden som har hittats i Danmark.

Grevefejden var visserligen ett danskt inbördeskrig, men med tillräcklig stark påverka på Sverige för att den som sagt har ett eget svenskt namn. Den kan också ses som det definitiva slutet på unionstidens stridigheter, sen skulle det komma andra.

Grevefejden var ett försök från Lübeck att återta kommandot som makthavare kring Östersjön och inom Hansan. Detta skulle ske genom att den avsatte Kristian II skulle befrias och sättas tillbaka på den danska tronen. Den utbröt i och med att Fredrik I dog och det danska rådet skulle välja vilken av hans söner som skulle efterträda honom. Här kommer också en del religionsmotsättningar in. Den äldste sonen Kristian var klart påverkad av reformationen, vilket fick de danska biskoparna att föredra hans minderårige bror Hans. I det vakuum som uppstod passade en armé från Lübeck, under ledning av Kristian II:s syssling greve Kristoffer av Oldenburg, på att invadera Danmark och kräva att Kristian II återinsattes. Greve Kristoffer, som gett namn åt hela fejden, fick en stor del av den danska allmogen med sig vilket ledde till ett förödande inbördeskrig.

Svenskarna gav sig in det hela när Gustav Vasa fruktade att Kristian II skulle kunna komma tillbaka som kung. Han skickade en svensk armé för att hjälpa den danska regeringen. Den svenska styrkan härjade en hel del i Skåne, det är väl inte omöjligt att Gustav Vasa även såg en liten möjlighet att lägga under sig de landskapen.Slutligen vann hertig Kristians styrkor det hela. Han blev kung under namnet Kristian III och genomförde också reformationen i Danmark, genom att rensa ut bland biskoparna som motsatt sig honom i början.

Att man kan se det som det definitiva slutet på unionstiden har flera orsaker. Efter Grevefejden var två av aktörerna i unionens slutskede definitivt borta. Kristian II skulle sitta inspärrad många år till, men ingen skulle försöka frita honom igen. Gustav Trolle, den före dette svenska ärkebiskopen, omkom i ett av slagen under fejden. Lübeck, som starkt påverkat händelseutvecklingen under hela unionstiden, hade definitivt fått sin makt bruten och skulle i fortsättningen inte kunna påverka de nordiska ländernas historia. En liten parentes är att under Grevefejden befann sig Svante Stensson Sture, son till Sten Sture dy, på resa genom Tyskland. Han kidnappades av Lübeckarna som försökte övertala honom att gå in som tronpretendent och störta Gustav Vasa. Svante Sture avböjde det hela, vilket måste ha varit starkt av någon som ännu inte passerat tonåren, och med det var det även slut på den yngre Sture-ättens ambitioner att styra Sverige. Gustav Vasa och Kristian III samarbetade också hellre än att försöka erövra varandra, och därigenom var det slut med försöken att förena de nordiska länderna i en union.

Att det sen skulle bli krig mellan Sverige och Danmark i fortsättningen också det är en annan historia.

måndag 14 maj 2012

Favoritflygplan från andra världskriget

Ett tag i de nedre tonåren var jag väldigt intresserad av flygplan från andra världskriget. Jag råkade hitta en lista där jag har skrivit upp vilka som var mina favoriter bland bombflygplanen. Jag kommer inte ihåg riktigt varför jag har rankat dem som här, men så här var listan i alla fall.

5. Junkers Ju 87 Stuka
Tysk attackstörtbombare, den möjliggjorde egentligen blixtkriget genom att mer eller mindre fungera som väldigt offensivt och precist artilleri.

4. Boeing B-29 Superfortress
Det största bombplanet under andra världskriget. Sattes in mot slutet av kriget, och bland annat fälldes atombomberna över Japan från B-29:or. Dess främsta förmåga var att kunna flyga högt och snabbt, vilket gjorde att de kunde komma undan från anfallande jaktplan.

3. North American B-25 Mitchell
Tvåmotorig bombare som visade sig vara väldigt flexibel. I kampanjen kring Stilla Havet användes den till och med som lågt attackflyg. Mest känd för att B-25:or användes i Doolittleraiden, när man lyckades starta planen från ett hangarfartyg.

2. Boeing B-17 Flying Fortress
Kanske det mest klassiska av bombplanen från andra världskriget. Låg bakom en stor del av förstörelsen av Tyskland genom att släppa mer än 640 000 ton bomber, vilket var mer än en tredjedel av den totala mängden bomber. Kunde flyga högt, långt och länge och hade en förmåga att klara mycket skador utan att krascha.

1. Avro Lancaster
När amerikanarna bombade Tyskland dagtid med B-17 så bombade britterna nattetid med Avro Lancaster. Den kunde inte ta lika många bomber som B-17, men det långa bombutrymmet gjorde att den kunde ta enskilt tunga bomber och specialbomber. Användes för de "hoppande bomberna" som förstörde ett antal tyska dammar kring Ruhr. Efter kriget överlevde Lancastern som spaningsflygplan ända in på 1960-talet. Ett antal Lancasters byggdes också om till passagerarplan, innan de renodlade passagerarplanen kom mot slutet av 1940-talet.

Sådär en liten återblick på en historia jag var väldigt intresserad av ett tag.

fredag 27 april 2012

Jordbruket kom med invandrarna

Så då har forskare i Uppsala lyckats spåra tillräckligt med DNA för att kunna säga att de första bönderna i Sverige inte var genetiskt besläktade med samlar/jägarbefolkningen. Den urgamla frågan om jordbruket har spridits genom överförande av en idé eller om det var en ny befolkning som kom kan därför anses vara avgjord. De båda grupperna var först åtskilda, men senare tyder det på att de blandade sig med varandra så att vi som lever i Europa idag har både bönder och jägare långt bak bland förfäderna.

Undrar om det här kan leda till nya funderingar om relationerna mellan gropkeramiker och trattbägarkultur. Jag antar att de här undersökningarna är en fördjupning på de studier som visade att dessa två grupper var genetiskt åtskilda. Å andra sidan, om jag inte minns fel, så dyker gropkeramisk kultur upp efter att de första bönderna har börjat bosätta sig i Sverige.

Spännande är det i alla fall, och det är ju alltid intressant när en så gammal fråga kan få ett svar med hjälp av modern teknologi.

onsdag 18 april 2012

Första bombninen av Tokyo

Idag är det den 18 april och 70 år sen Tokyo bombades för första gången under andra världskriget. När jag var yngre var jag mer intresserad av kriget i Stilla Havet än i Europa, och framförallt den tidiga utvecklingen. Doolittle-räden var något jag tyckte var väldigt spännande, än idag förstår jag inte varför inte Hollywood har gjort någon storfilm om händelsen under de senaste 20 åren.

Efter attacken på Pearl Harbor i december och Japanernas segertåg så var amerikanerna i starkt behov av att stärka moralen på hemmaplan. Problemet var att mellan USA och Japan ligger hela Stilla Havet, och den tidens hangarfartyg kunde inte ta ombord bombflyg för att genomföra en attack mot de japanska öarna. Eller...Snart kom idén om att skala av ett antal bombflyg av modell B-25 Mitchell från all onödig vikt så skulle det kanske vara möjligt att starta från ett hangarfartyg. Sagt och gjort. En specialstyrka sattes ihop och började träna på att starta flygplanen på den begränsade ytan som skulle kunna utnyttjas på ett hangarfarty. Det hela leddes av James Doolittle, varvid hela uppdraget fick namnet Doolittle-räden. Vad det gäller vikt så tog de till och med bort kulsprutorna som flygplanen skulle försvara sig med, det ersattes med målade kvastskaft istället.

När man insett att uppdraget var möjligt stävade en flottstyrka ut mot Japan. Dessvärre ramlade styrkan på ett japanskt fartyg, och av rädsla för att ha blivit upptäckta så fick flygplanen starta betydligt längre från Japan än vad som var tänkt. Totalt lyfte 16 flyplan. Alla visste att även om det gick att starta ett bombflygplan på ett hangarfartyg så skulle det inte gå att landa, planen var därför att flyga över Tokyo och sen fortsätta mot det kinesiska fastlandet. I och med att de startade tidigare än planerat fick flygplanen problem att nå icke-japanskt territorium i Kina. Av de 16 planen fick tre kraschlanda i havet och ett valde att flyga till Sovjetiskt territorium för att kunna landa säkert. Av planen som kraschade över Kina så lyckades besättningarna i alla utom två av planen ändå ta sig till säkerhet, men åtta man tillfångatogs av japanerna. Av de åtta skulle fyra överleva kriget i japansk fångenskap.

Själva bombningen av Tokyo var symbolisk och ställde inte till någon större skada, flygplanen kunde helt enkelt inte lasta nog med bomber. Psykologiskt var det dock viktigt. Det var första gången amerikanerna kunde visa på en framgång i kriget, och japanerna var chockade över att de hade blivit attackerade på hemmaplan. Från Japans sida insåg man att för att kunna vinna kriget var det nödvändigt att slå ut den kvarvarande amerikanska flottan, vilket i sin tur ledde till deras offensiv som slutade i Slaget vid Midway. Slaget vid Midway blev en total seger för den amerikanska flottan och brukar räknas som en av vändpunkterna under andra världskriget.

måndag 2 april 2012

Stilla veckans dagar

Nu så här inne i stilla veckan så tänkte jag bara gå igenom lite om namnen på dagarna. Det är ju faktiskt den enda veckan på året där alla dagar har sitt speciella namn.

Palmsöndagen - inledningen på påskfirande, söndagen före påsk. Palmerna i namnet kommer från när Jesus enligt evangelierna red in i Jerusalem och folk hyllade honom genom att vinka med palmblad. Intressant är att firandet av Jesu intåg även har dubblerats, det är det som första advent också handlar om. Tänk bara på adventpsalmen "Bereden väg för Herran" där finns också raden "strö palmer, bred ut kläder"

Blå måndag - uttrycket blå måndag är från början namnet på måndagen innan fettisdagen, men har förflyttats till måndagen i påskveckan. Kan kanske ha en del med att göra att fastans betydelse minskade när vi inte var katoliker längre.

Vite tisdag - är också ursprungligen namnet på tisdagen innan fastan, alltså fettisdagen. En del traditioner gör gällande att det ska städas och göras rent inför resten av påskveckan på tisdagen.

Dymmelonsdagen - namnet kommer från att kyrkklockornas kläppar dämpades genom att de byttes ut mot trädymlar. På dymmelonsdagen rings påsken in med dov och allvarsam klang.

Skärtorsdagen - ordet skär syftar på den äldre betydelsen ren. Inom kyrkan firas skärtorsdagen till minne av Jesu instiftande av nattvarden och det nya förbundet mellan Gud och människor. Själva kyrkan förbereds också för långfredagen genom att man tar bort alla prydnader på altaret. Kyrkklockorna är tysta mellan skärtorsdagen och påskdagen. Inom folktron var skärtorsdagen den dag då häxorna begav sig mot Blåkulla för att festa med djävulen. En tradition som finns än idag, även om det numera är barn som klär ut sig till häxor och går och tigger godis.

Långfredagen - långfredagen var årets sorgsnaste dag. Fokus ligger på Jesu död och lidande. Ingenting glatt fick ske. Det finns också traditioner om att husbonden skulle aga alla i hushållet till minne av Jesu lidande. Man behöver faktiskt inte gå så långt bak i tiden så var alla affärer och nöjesinrättningar stängda på långfredagen. Jag är inte allt för gammal men nog minns jag att det enda på tv på långfredagen brukade vara klassiska konserter och filmer om Jesus.

Påskafton - inom kyrkan är det här en tom dag. Istället har det blivit det folkliga firandet. Det är ofta på påskafton man öppnar sina påskägg och helt enkelt firar påsk. Det här är en parallell till julfirandet där vi i Sverige främst firar julafton, fast det i kyrkan är juldagen som är den stora dagen.

Påskdagen - den centrala dagen i det kristna påskfirandet. Firas till minne av Jesu återuppståndelse.

Jag tänker nog inte städa på tisdag, men jag delar gärna ut godis till påskkärringar på torsdag. Sen hade jag nog hoppats att någon tv-kanal kunde visa musikalen Jesus Christ Superstar, eftersom jag tycker den är otroligt bra och den handlar om påskveckan.

tisdag 6 mars 2012

jordbävningsbarock

Ibland bara ramlar man över saker, som till exempel uttrycket jordbävningsbarock. Det handlar om en arkitektur som växte fram under slutet av 1600-talet och på 1700-talet, efter att äldre byggnader raserats av jordbävningar. Främst är det kyrkor, och just jordbävningsbarock är en term som ofta används om byggnader i spanska kolonier. I Europa drabbades även diverse städer av jordbävningar under tidsperioden, vilket framförallt ledde till att Portugals huvudstad Lissabon byggdes upp enligt direktiv från Markisen av Pombal. Stilen kallas ofta pombalis, och stora delar av Lissabon heter Baixa Pombalina. Byggnader i den stilen är de första som byggdes för att kunna stå emot jordbävningar. Han ska bland annat ha testat sina idéer genom att låta soldater marschera runt modeller av husen som skulle byggas. Pombal lät byggnaderna få ett skyddande skal av fackverk, detta till skillnad från jordbävningsbarock där byggnaderna får en låg tyngdpunkt för att kunna stå kvar vid eventuella skakningar.

La Merced kyrkan i Antigua Guatemala

måndag 27 februari 2012

Drottningnamn i Sverige

I och med diskussionen kring den nyfödda arvprinsessans namn så tänkte jag att det kunde vara intressant att gå igenom tidigare drottningnamn i Sverige. Jag väljer dock att bara gå igenom regerande drottningar, inte såna som bara varit gifta till sin titel.

Margareta 1353-1412 (regerade 1389-1412). Namnet har 4 stavelser och kommer från ett persiskt ord för pärla. Idag förknippas nog namnet mer med nuvarande danska drottningen, som ju naturligtvis har fått sitt namn efter sin föregångare. Ett av de fem vanligaste kvinnonamnen i Sverige, 248 122 stycketer heter så, men de flesta i yngre generationer har det inte som tilltalsnamn.

Kristina 1626-1689 (regerade 1632-1654) Namnet har 3 stavelser och betyder den kristna. Ett av de populäraste namnen genom tiderna, särskilt om man räknar in alla Kerstin, Kristin och liknande former. 172 780 kvinnor heter Kristina och 104 094 heter Christina.

Ulrika Eleonora 1688-1741 (regerade 1719-1720) Ulrika har 3 stavelser och Eleonora 4 eller 5 beroende på om det uttalas Eljonora eller Ele-onora. Ulrika är ett tyskt ord som betyder mäktigt arvegods. Eleonora kan vara både arabiska, och betyder i så fall Gud är mitt ljus, eller så är det en variant av Helena, som betyder lysande. Oavsett så är Ulrika klart populärare idag med 41 538 bärare, att jämföra med 11 332 Eleonora.

Estelle 2012-? (?????) Är tvåstavigt och betyder stjärna på franska. Ytterst är det från latinets stella. 1 217 kvinnor går omkring med namnet.

Personligen hade jag hellre sett ett namn med flera stavelser, det låter pampigare. Det är nog mest frågan om att vänja sig.

Sen hade jag inte haft något emot att få en drottning Eleonora, om det nu hade varit aktuellt att återanvända något gammalt drottningnamn, men hellre med tanke på Eleonora av Akvitanien än vår egen tragiska 1700-talsdrottning.

måndag 20 februari 2012

Völsungasagan, Nibelungenlied och Wagner

I förra veckan var jag och såg digitalsändningen av Wagners opera Ragnarök från Metropolitan Opera. Bland publiken hörde jag ett antal som försökte få ihop sina rudimentära kunskaper om nordiska sagor, främst berättelsen om Sigurd Fafnesbane, och nordisk mytologi, samt få dem att hänga ihop med vad som hände på scen.

Mitt första råd till den som försöker något sådant är: gör det inte, koncentrera dig på musiken istället. Det är helt enkelt så att även om Wagner har plockat upp gestalter och händelser ur den germanska sagotraditionen, så har han helt enkelt ändrat en hel del. Det blir också förvirrande av att han blandar namn och händelser från den tyska Nibelungelied, ett högmedeltida epos, med vad som finns i de isländska sagorna. Personligen tycker jag att det är mer fascinerande att det trots alla förvanskningar faktiskt går att spåra sagorna tillbaka till verkliga händelser som inträffade under folkvandringstiden. Låt oss börja där.

I början av 400-talet vandrade burgunderna över Rhen, som så många andra germanska stammar, och karvade ut ett rike i trakterna av Worms. Deras kung hette Gundahar eller Gundicar. 436 hade dock romarna tröttnade på burgundernas plundrig, och den romerska generalen Flavius Aetius tillkallar hunnerna, under ledning av Attila, för att göra sig av med burgunderna. Attila lyckas och det burgundiska riket går under. Här finns en kärna till de senare sagorna. Gundahar blev Gunnar i norden och Gunther på tyska. Attila blev Atle eller Etzel. I sagorna har Gunnar/Gunther en syster som heter Gudrun/Krimhild. Hos Wagner blev det Gutrune, som försvinner lite ur handlingen efter att Siegfried har dött. I sagorna hämnas hon Sigurds/Siegfrieds död genom att gifta sig med Atle/Etzel, bjuda in hela det burgundiska hovet och sen mörda sina bröder, bland annat Gunnar/Gunther.

Med Sigurd/Siegfried är vi inne på en annan kärna till sagorna, nämligen den frankiske kungen Sigibert och hans visigotiska drottning Brunnhilda. Deras historia utspelar sig cirka ett sekel efter Gundahar och Attila. Sigibert var merovingerkung och som sådan höll han sig till den merovingiska familjetraditionen släktfejd. Sigibert kom att dö relativt tidigt, men Brunnhilda övertog makten och kom att regera som förmyndare för både sina söner och sonsöner. För att citera George R.R Martin, "if you play the game of thrones either you win or die". Brunnhilda höll sig på den segrande sidan länge, men till slut slöt i stort sett alla kvaravarande merovinger upp emot henne och hon dog eller avrättades. En intressant sak är att Brunnhilda var en stark beskyddare av kyrkan, och påven Gregorius den Store, men har omvandlats till valkyria och dotter till Oden själv i de senaste varianterna. I de äldre sagotraditionerna är dock Brünnhild/Brynhildr endast beskriven som en sköldmö.

Ingenstans i de historiska källorna finns det dock några belägg för drakar, skatter och magiska ringar. Men jag tycker ändå att det mest fascinerande är just att spillror från folkvandringstida berättelsetraditioner än idag omformas och tolkas på världens scener.

För den som inte bara vill lyssna på opera finns också filmen "Ring of the Nibelungs/Curse of the Ring". En b-film som bygger på främst Nibelungelied, och där man kan få se Kristianna Lokken som Brunhild.

tisdag 14 februari 2012

Den vita landslagsdräkten

Den 14 februari kan vi fira den vita landslagsdräkt som längdlandslaget använder, till skillnad från de flesta andra landslag som använder de blågula färgerna.

Från början hade också längdåkarna blågult, men ändringen kom den 14 februari 1928. Det var Per Erik "Särna" Hedlund som hade packat med sig en vit dräkt i bagaget. Dräkten var en gåva från Malungs IF när Hedlund hade flyttat tillbaka till Särna. Under tävlingarna rådde rejält vårväder, hela OS höll faktiskt på att töa bort, så Hedlund tyckte att vitt kunde vara lämpligare i värmen än blågult. Han fick tillåtelse att av den svenska överledaren att tävla i sin egen dräkt, även om den biträdande överledaren försökte hindra det hela. Efter att Särna-Hedlund kommit i mål som segrare i femmilen, med två andra svenskar på pallen, var ändå succén ett faktum. Vitt blev den nya svenska tävlingsdräkten.

måndag 9 januari 2012

Stradivarius

I veckan skrevs det om att några musikkännare inte kunnat höra skillnad på en Stradivarius och en modern fiol. Att det är en nyhet visar vilken närmast mytisk aura det finns kring Stradivarius och hans instrument.

Antonio Stradivarius var en av många fiolmakare i staden Cremona i Italien. Han gick i lära hos Nicoló Amati, som kom från en lång familj av instrumentmakare, tillsammans med Andrea Guarnieri vars fioler är i stort sett lika berömda, och dyra. Genom tiden har Stradivarius, och Guarnieris, instrument blivit kända för att ha en oöverträffad klang. Trots att instrumenten har röntgats och undersökts på alla möjliga vis är det dock ingen som har kommit på varför ljudet är så speciellt. Två hypoteser är att han använde sig av gyllene snittet för att få fram de perfekta dimensionerna på instrumentet, eller att träet är extremt tätt. Träets egenskaper finns det också olika hypoteser kring, det ska ha växt i antingen en speciel alpdal eller i de kroatiska bergen, men det är också så att träet som användes fälldes under den period som kallas lilla istiden. En period under främst 1600-talet när klimatet i Europa var betydligt kallare, vilket fick träden att växa långsammare.

Sen när det gäller blindtest av olika instrument ska man veta att det inte är en lånefiol från musikskolan som jämförs med en Stradivarius, det finns skickliga instrumentmakare idag och även en nybyggd fiol kan ha ett väldigt högt pris.