fredag 27 april 2012

Jordbruket kom med invandrarna

Så då har forskare i Uppsala lyckats spåra tillräckligt med DNA för att kunna säga att de första bönderna i Sverige inte var genetiskt besläktade med samlar/jägarbefolkningen. Den urgamla frågan om jordbruket har spridits genom överförande av en idé eller om det var en ny befolkning som kom kan därför anses vara avgjord. De båda grupperna var först åtskilda, men senare tyder det på att de blandade sig med varandra så att vi som lever i Europa idag har både bönder och jägare långt bak bland förfäderna.

Undrar om det här kan leda till nya funderingar om relationerna mellan gropkeramiker och trattbägarkultur. Jag antar att de här undersökningarna är en fördjupning på de studier som visade att dessa två grupper var genetiskt åtskilda. Å andra sidan, om jag inte minns fel, så dyker gropkeramisk kultur upp efter att de första bönderna har börjat bosätta sig i Sverige.

Spännande är det i alla fall, och det är ju alltid intressant när en så gammal fråga kan få ett svar med hjälp av modern teknologi.

onsdag 18 april 2012

Första bombninen av Tokyo

Idag är det den 18 april och 70 år sen Tokyo bombades för första gången under andra världskriget. När jag var yngre var jag mer intresserad av kriget i Stilla Havet än i Europa, och framförallt den tidiga utvecklingen. Doolittle-räden var något jag tyckte var väldigt spännande, än idag förstår jag inte varför inte Hollywood har gjort någon storfilm om händelsen under de senaste 20 åren.

Efter attacken på Pearl Harbor i december och Japanernas segertåg så var amerikanerna i starkt behov av att stärka moralen på hemmaplan. Problemet var att mellan USA och Japan ligger hela Stilla Havet, och den tidens hangarfartyg kunde inte ta ombord bombflyg för att genomföra en attack mot de japanska öarna. Eller...Snart kom idén om att skala av ett antal bombflyg av modell B-25 Mitchell från all onödig vikt så skulle det kanske vara möjligt att starta från ett hangarfartyg. Sagt och gjort. En specialstyrka sattes ihop och började träna på att starta flygplanen på den begränsade ytan som skulle kunna utnyttjas på ett hangarfarty. Det hela leddes av James Doolittle, varvid hela uppdraget fick namnet Doolittle-räden. Vad det gäller vikt så tog de till och med bort kulsprutorna som flygplanen skulle försvara sig med, det ersattes med målade kvastskaft istället.

När man insett att uppdraget var möjligt stävade en flottstyrka ut mot Japan. Dessvärre ramlade styrkan på ett japanskt fartyg, och av rädsla för att ha blivit upptäckta så fick flygplanen starta betydligt längre från Japan än vad som var tänkt. Totalt lyfte 16 flyplan. Alla visste att även om det gick att starta ett bombflygplan på ett hangarfartyg så skulle det inte gå att landa, planen var därför att flyga över Tokyo och sen fortsätta mot det kinesiska fastlandet. I och med att de startade tidigare än planerat fick flygplanen problem att nå icke-japanskt territorium i Kina. Av de 16 planen fick tre kraschlanda i havet och ett valde att flyga till Sovjetiskt territorium för att kunna landa säkert. Av planen som kraschade över Kina så lyckades besättningarna i alla utom två av planen ändå ta sig till säkerhet, men åtta man tillfångatogs av japanerna. Av de åtta skulle fyra överleva kriget i japansk fångenskap.

Själva bombningen av Tokyo var symbolisk och ställde inte till någon större skada, flygplanen kunde helt enkelt inte lasta nog med bomber. Psykologiskt var det dock viktigt. Det var första gången amerikanerna kunde visa på en framgång i kriget, och japanerna var chockade över att de hade blivit attackerade på hemmaplan. Från Japans sida insåg man att för att kunna vinna kriget var det nödvändigt att slå ut den kvarvarande amerikanska flottan, vilket i sin tur ledde till deras offensiv som slutade i Slaget vid Midway. Slaget vid Midway blev en total seger för den amerikanska flottan och brukar räknas som en av vändpunkterna under andra världskriget.

måndag 2 april 2012

Stilla veckans dagar

Nu så här inne i stilla veckan så tänkte jag bara gå igenom lite om namnen på dagarna. Det är ju faktiskt den enda veckan på året där alla dagar har sitt speciella namn.

Palmsöndagen - inledningen på påskfirande, söndagen före påsk. Palmerna i namnet kommer från när Jesus enligt evangelierna red in i Jerusalem och folk hyllade honom genom att vinka med palmblad. Intressant är att firandet av Jesu intåg även har dubblerats, det är det som första advent också handlar om. Tänk bara på adventpsalmen "Bereden väg för Herran" där finns också raden "strö palmer, bred ut kläder"

Blå måndag - uttrycket blå måndag är från början namnet på måndagen innan fettisdagen, men har förflyttats till måndagen i påskveckan. Kan kanske ha en del med att göra att fastans betydelse minskade när vi inte var katoliker längre.

Vite tisdag - är också ursprungligen namnet på tisdagen innan fastan, alltså fettisdagen. En del traditioner gör gällande att det ska städas och göras rent inför resten av påskveckan på tisdagen.

Dymmelonsdagen - namnet kommer från att kyrkklockornas kläppar dämpades genom att de byttes ut mot trädymlar. På dymmelonsdagen rings påsken in med dov och allvarsam klang.

Skärtorsdagen - ordet skär syftar på den äldre betydelsen ren. Inom kyrkan firas skärtorsdagen till minne av Jesu instiftande av nattvarden och det nya förbundet mellan Gud och människor. Själva kyrkan förbereds också för långfredagen genom att man tar bort alla prydnader på altaret. Kyrkklockorna är tysta mellan skärtorsdagen och påskdagen. Inom folktron var skärtorsdagen den dag då häxorna begav sig mot Blåkulla för att festa med djävulen. En tradition som finns än idag, även om det numera är barn som klär ut sig till häxor och går och tigger godis.

Långfredagen - långfredagen var årets sorgsnaste dag. Fokus ligger på Jesu död och lidande. Ingenting glatt fick ske. Det finns också traditioner om att husbonden skulle aga alla i hushållet till minne av Jesu lidande. Man behöver faktiskt inte gå så långt bak i tiden så var alla affärer och nöjesinrättningar stängda på långfredagen. Jag är inte allt för gammal men nog minns jag att det enda på tv på långfredagen brukade vara klassiska konserter och filmer om Jesus.

Påskafton - inom kyrkan är det här en tom dag. Istället har det blivit det folkliga firandet. Det är ofta på påskafton man öppnar sina påskägg och helt enkelt firar påsk. Det här är en parallell till julfirandet där vi i Sverige främst firar julafton, fast det i kyrkan är juldagen som är den stora dagen.

Påskdagen - den centrala dagen i det kristna påskfirandet. Firas till minne av Jesu återuppståndelse.

Jag tänker nog inte städa på tisdag, men jag delar gärna ut godis till påskkärringar på torsdag. Sen hade jag nog hoppats att någon tv-kanal kunde visa musikalen Jesus Christ Superstar, eftersom jag tycker den är otroligt bra och den handlar om påskveckan.