söndag 20 juli 2014

20 juli 1944

Idag är det 60 år sen attentatet mot Hitler, där överste von Stauffenberg placerade en bomb under ett konferensbord, för att senare försöka genomföra en statskupp och störta nazistregimen.

För den som inte känner till förloppet så har BBC en bra artikel ute idag. "The German officer who tried to kill Hitler"

Den tyska motståndsrörelsen, och särskilt den militära, är den del av andra världskriget jag är som mest fascinerad av. Den rymmer så otroligt många motsägelser, bara det faktum att de militärer som kunde lägga under sig stora delar av Europa inte klarade av att praktiskt organisera eller genomföra ett attentat. Bomben som exploderade den 20 juli var bara en i en lång rad försök som alla misslyckades av de mest konstiga anledningar, till exempel ändrade tidsscheman och bomber som frös sönder. Det är också något som ger en inblick i de inre konflikter som präglade många, i stort sett alla var tyska nationalister som höll med nazisterna i vissa delar,  de var också konservativa och moraliserande, men någonstans insåg de i alla fall vilken idioti nazismen var. Historien om den militära motståndsrörelsen ger också upphov till väldigt många frågor, vad hade egentligen hänt om de hade lyckats? De allierade hade redan landstigit i Normandie, Sovjetunionen gick inte att stoppa och de var eniga om att det var villkorslös kapitulation som gällde för att få slut på kriget.

Intressant är att många av de efterlevande, eller de få som överlevde nazisternas hämnd på de inblandade, verkar tycka att det var nog ändå bäst att attentatet misslyckades. Hade attentatet och statskuppen lyckats skulle Tyskland i alla fall blivit totalt sönderbombat och fått kapitulera, samtidigt som det hade givit upphov till nya dolkstötslegender och en grogrund för tankar om att hade bara Hitler överlevt så hade de ordnat sig för Tyskland.

Personligen så kommer jag fortfarande ihåg första gången jag hörde talas om det här, det är också ett sånt där minne som visar hur små banala saker kan fastna i minnet, och senare tycker jag de är viktigare. Jag och mina föräldrar var i Berlin 20 juli 1994, alltså på 50-årsdagen. Min far satt och läste en tidning och jag kommer fortfarande ihåg att det var den här bilden på ett stot uppslag
Jag kunde inte själv läsa tyska, så jag frågade vad det var för någonting, och han berättade att det var några som hade försökt döda Hitler. Det var i stort sett allt, men än idag kan jag känna att jag hade velat veta vad som faktiskt stod i artikeln.

Sen kan jag också verkligen rekommendera filmen Valkyria från 2008. Det är en Hollywoodfilm, och en del kan säkert känna sig tveksamma till Tom Cruise i huvudrollen, men det är en strålande film. När jag såg den på bio satt jag och undrade hur det egentligen skulle sluta, fast man verkligen vet vad som hände. Den är betydligt bättre än den tyska filmen Stauffenberg från 2004, jag tror att den filmen också döptes om till Operation Valkyria här i Sverige.

Sommaren 2006 passerade jag i alla fall det som nu heter Stauffenbergstrasse, den gata där de försökte genomföra militärkuppen, det var också tyska arméns överkommando, samt där överste von Stauffenberg och ett antal avrättades redan på natten efteråt. Jag besökte dock inte museet över den tyska motståndsrörelsen, eftersom övriga jag reste med inte alls var intresserade av det.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar